Viljan att lyckas måste vara större än rädslan att misslyckas
Hello pepole!
Jag vet att jag inte har skrivit här på bloggen på väääldigt länge! Men jag har varken haft lust eller tid att skriva...
Ska dock försöka bättra mig promise!
Idag sov jag bort en hel skoldag vilket kanske inte var jättebra. Men inte mycket man kan göra när man vaknar halv 12 och slutar skolan halv 1, dock var det väldigt skönt behövde verkligen sova bort lite depression som dock kom tillbaka väldigt fort.
I eftermiddags blev det ett besök hos våran kära hästklinik atg med min ena ponny. Hon har tidigare haft en gaffelbandsskada och vilat över ett halv år. Hon blev friskförklarad någon gång i november och jag hoppades då att vi skulle slippa kliniken ett tag. Men redan på våran första tävling i flyinge i januari började hon halta igen. Hon fick lite vila men det hjälpte inte, så idag var vi inne på kliniken igen. Det visade sig att hon hade dragit upp sin gammla skada och dragit till med knäledsinflammation på båda bakbenen... JIPPIE!
Förhoppningsvis blir hon frisk igen om hon får några månaders vila till och lite behandling, men med tanke på att hon fyller 18 i år och har tävlat höga klasser i hoppning sen hon var 8 så känns chanserna rätt små. Men min lilla ponny är en riktig kämpe och hon ger aldrig upp så det tänker inte jag heller göra, vi SKA klara det!
Så ingen allsvenskan för mig i år heller , jag börjar faktiskt bli riktigt bra på att vara hejarklack och personligt peppare till de andra.
Haha det blev ett långt och sjukt onödigt inlägg men kände att jag behövde skriva av mig lite.
STOR KÄRLEK TILL MIN LILLA KÄMPE!<3
