Gästblogg
Jag heter Ebba och jag ska gästblogga !! Jag läste Idas inlägg innan, och blev nästen lite rädd. Så långt och seriöst och fint hade jag aldrig orkat skriva. Jag tror att jag ska skriva om hur det kändes att flytta in i MR:s privatponny stall. Dagen innan vi skulle hämta min ponny Gipzy så trodde jag att det skulle bli ungefär så här:
1. Ponnyn jag och mamma köpt var glad (!) snäll och sammarbetsvillig.
2. Att jag mest skulle gå runt och sjunga julvisor för mig själv i stallet.
3. Att jag skulle bli lite mobbad. Vem är inte lite rädd för den fasansfulla Ponnymaffian ??
Jag hade sååååå fel.
Jag älskar min ponny över allt annat. Men hon är varken glad, snäll eller särskilt sammarbetsvillig.Och nummer två är också fel. I stallet är man aldrig själv. Det är nog det allra bästa. När jag flyttade in såg jag alla de andra som en klump långa ( ja du med Maria... ) och läskiga människor.
Men varenda en är speciell. Maria med alla sina killar, Erika som kan skifta från att vara seriös dressyrare till att nästan skratta ihjä sig på en sekund. Ida som alltid ställer upp och Alice som bara är så hjälpsam och noggrann. Carro som kan jättemycket, man kan typ fråga henne om allt, och Bella som alltid har något roligt att berätta. Lisa (som delar häst med bella) som alltid är så tyst, snäll och glad. Jag och Annie har bildat en liten gangster-klubb, det har ni säkert redan hört om ;) Vi har alltid kul.
Sist men inte minst har vi Louvisa. Jag har bara känt Louvisa i ca 1år, men det känns som mycket mycket längre. Med Louvisa kan man verkligen prata om allt. Med henne har jag gråtit, skrattat och pratat hundratals gånger. Eller kanske tusen ? Känslan av att alltid ha någon att prata med är underbar.
Så, alla ni i ponnyprivat. Visst är inte MR det bästa stället att ha häst på. Visst är det trångt, smutsigt, och jobbigt ibland.
Men vi klarar det. För vi är bäst !:)
